Få din förening att nå framgång

Center P utvecklas tillsammans med föreningslivet

Projektet drivs av sju idrottsförbund, men utvecklas tillsammans med föreningar runt om i Sverige. Genom intervjuer, studiebesök och workshops samlar vi erfarenheter från föreningslivet för att säkerställa att konceptmodellen bygger på verkliga behov och fungerar i praktiken.

Framtidens idrottsmiljöer skapas tillsammans med föreningslivet

Föreningarna är kärnan i svensk idrott och en förutsättning för att människor i alla åldrar ska kunna upptäcka, utvecklas och fortsätta inom sin idrott. Samtidigt står många föreningar inför liknande utmaningar – begränsad tillgång till anläggningar, höga driftkostnader, svårigheter att växa och ett ökat behov av samverkan.

Center P utgår från föreningarnas verklighet.

Projektets mål är inte att skapa en färdig lösning som passar alla, utan att tillsammans med idrottsförbund, föreningar och andra aktörer utveckla en konceptmodell som visar hur framtidens idrottsmiljöer kan bli mer flexibla, tillgängliga och resurseffektiva.

Vi vill förstå vilka behov som finns idag, vilka utmaningar föreningar möter och vilka möjligheter som finns att samverka – både mellan idrotter och med andra aktörer i samhället.

Samverkan är projektets utgångspunkt

Center P bygger på övertygelsen att framtidens idrottsanläggningar inte behöver utvecklas av en idrott i taget.

Istället undersöker vi hur flera precisionsidrotter kan samverka kring exempelvis:

träningsytor
sociala ytor och mötesplatser
omklädningsrum och servicefunktioner
administration och resurser
drift och utveckling
arrangemang och utbildningar

Men samverkan handlar om mer än att dela en byggnad.

Vi ser också möjligheter att utveckla samarbeten mellan föreningar, skolor, kommuner, fastighetsägare och andra organisationer för att skapa levande och långsiktigt hållbara idrottsmiljöer.

Vi träffar föreningar

För att konceptmodellen ska bli relevant behöver den bygga på verkliga erfarenheter.

Därför genomför vi intervjuer, studiebesök och workshops tillsammans med föreningar runt om i landet.

Vi försöker bland annat förstå:

Hur er verksamhet fungerar idag?
Vilka utmaningar ni möter kring anläggningar och tillgång till ytor?
Hur ni ser på samverkan med andra föreningar?
Vilka funktioner som skulle kunna delas?
Vad som krävs för att ni ska vilja utveckla verksamheten tillsammans med andra?

Era erfarenheter är en viktig del av projektet och kommer att bidra till den konceptmodell som tas fram.

Vad kan projektet bidra med för föreningar?

Center P handlar ytterst om att skapa bättre förutsättningar för föreningslivet.

Vi undersöker hur framtidens idrottsmiljöer kan ge:

bättre tillgång till anläggningar
högre nyttjandegrad av befintliga resurser
fler möjligheter till samverkan
ökad synlighet för mindre idrotter
bättre beslutsunderlag för framtida investeringar
fler mötesplatser för människor i alla åldrar

Vi tror att samverkan kan skapa starkare föreningar – utan att varje förening
behöver göra allt på egen hand.

Här har vi samlat de bästa tipsen för att få er förening att lyckas baserat på insikter från våra studiebesök.

1. Tips vid kontakt med kommunen

Många föreningar upplever att det är de som "skriker högst" som får resurser. För att bryta detta mönster och nå framgång i dialogen med kommunen föreslår källorna följande:

Var proaktiv och synliggör era behov tidigt: Vänta inte på att kommunen ska höra av sig. Ta kontakt och flagga för behov av upprustning eller större lokaler innan budgetprocesserna är låsta.
Använd evidens och statistik: Kommuner professionaliserar sina beslutsprocesser genom idrottsrapporter och lokalförsörjningsplaner. Som förening bör ni kunna visa underlag på antal medlemmar, hur många barn och unga som är aktiva och hur behovet ser ut framåt.
Betona samhällsnyttan: Visa hur er verksamhet bidrar till meningsfull fritid, särskilt i socialt utsatta områden eller för målgrupper som äldre och personer med funktionsnedsättning.
Sök samverkan med andra idrotter: föreningar med mindre antal medlemmar (30–40 medlemmar) blir starkare tillsammans. Genom att gå ihop med andra idrotter och föreslå gemensamma lösningar under samma tak ökar chansen för investeringar.
Använd förbundens tyngd: Kontakter från nationella eller regionala förbund (t.ex. RF-SISU) ger större politisk tyngd i dialogen än om en enskild liten förening hör av sig.

2. Tips vid kontakt med fastighetsägare

När ni har kontakt med privata eller kommunala fastighetsägare är perspektivet ofta mer affärsmässigt och fokuserat på riskminimering:

Ha koll på detaljplanen: Ta reda på om marken är avsatt för "allmänna ändamål" (ofta betecknat som A i plankartan). Detta är en förutsättning för att kunna bygga idrottshallar snabbt.
Kommunal garanti är avgörande: Privata fastighetsägare vill ogärna hyra ut direkt till föreningar på grund av konkursrisk. Det optimala är att kommunen står som hyresgäst eller ger en garanti i botten.
Erbjud mångsidig användning: Fastighetsägare hatar outnyttjade ytor. Visa hur lokalen kan användas av skolan dagtid, föreningar kvällstid och kanske kommersiella aktörer (gym/café) däremellan för att maximera nyttjandegraden.
Tänk flexibelt och modulärt: Föreslå lösningar som är enkla att ställa om, t.ex. rullbara skyttebanor eller flyttbara väggar, så att lokalen inte blir låst till bara en enda aktivitet.
Använd överskottsmassor för utomhusprojekt: Om ni behöver bygga vallar eller skulptera ytor utomhus kan ni kontakta byggbolag (som Skanska) som ibland kan utföra arbetet gratis om de får tippa överskottsmaterial på platsen. Detta kräver dock tillstånd från kommunen.

3. Samverkan mellan föreningar (Under samma tak)
Några exempel från våra studiebesök (t.ex Puls Arena) på hur föreningar kan samverka:

Dela på stödytor: Ni behöver inte ha egna kanslier, mötesrum eller förråd. Genom att dela på dessa resurser sparar ni både pengar och yta.
Gemensamt ansvar för kiosk och reception: I Skurup turas föreningarna om att bemanna kiosken vid matcher, vilket skapar intäkter för alla inblandade.
Anordna "husmöten": Träffas regelbundet med alla ledare i anläggningen (inte bara styrelserna) för att prata om städning, regler och gemensamt ansvar för miljön.
Skapa synlighet genom fönster: Att kunna se in i andra idrotters lokaler skapar intresse och gör att medlemmar lättare kan prova på nya sporter.
Lös konflikter via medlare: Använd en opartisk organisation för att fördela tider och lösa tvister om ytor.

4. Strategiska tips för föreningens interna arbete

Definiera era USP:ar (Unique Selling Points): Vad gör er idrott unik?
Når ni målgrupper som andra inte gör?
Se över bidragsformerna: Undersök om er kommun har gått över till behovsanpassade bidrag istället för bara aktivitetsstöd. Det kan gynna mindre föreningar med specifika lokalkostnader.
Sök externa medel för investeringar: Allmänna Arvsfonden och Boverket är viktiga partners för att finansiera anpassningar av lokaler (t.ex. tillgänglighet eller specialutrustning).
Var beredd på kompromisser kring städning och ordning: Gemensamma anläggningar kräver strikt disciplin kring att lämna ytor snygga för nästa grupp.

Viktiga dokument att ha koll på:

Kommunens lokalförsörjningsplan och idrottspolitiska program.
Blanketten för "användning av avfall i anläggningsändamål" (om ni planerar utomhusbyggen).
RF:s anläggningsdatabas ("Plats för idrott") för tekniska krav på era lokaler.

Här kan ni läsa praktiska frågor och få vägledning inför att utveckla ert projekt: https://platsforidrott.se/ekonomiskt-stod/praktiska-fragor-vid-ett-projekt

Övriga länkar:

Allmänna Arvsfonden: https://www.arvsfonden.se/

Boverket: https://www.boverket.se/

Plats för idrott: https://platsforidrott.se/