_edited_edit.jpg)
Studiebesök på Sågen i Klippan
Från industrilokaler till levande
idrotts- och kulturhus en nödvändighet
Sågen i Klippan har på drygt 15 år utvecklats från tomma produktionshallar till ett levande hus där ett fyrtiotal föreningar och verksamheter idag delar på ytorna. Byggnaden har en historia som industrilokal. Här tillverkade Bröderna Ottossons Mekaniska bland annat traktorhytter och säkerhetsutrustning. När verksamheten försvann stod de stora hallarna tomma, men 2008 började huset fyllas med nytt innehåll. En musikförening, teaterförening och gymnastikförening blev några av de första verksamheterna att flytta in.
Nästan tio år senare tog utvecklingen fart på allvar. En större ombyggnation påbörjades 2017 och i maj 2019 invigdes det nya Sågen. Sedan dess har huset fortsatt att utvecklas i etapper, senast med en bilbanehall. I dag ryms en ovanligt bred blandning av verksamheter under samma tak. Totalt 35 föreningar. Här finns bland annat karate, taekwondo, kung fu, jujutsu, brottning, tyngdlyftning, bordtennis, gymnastik, dans och friidrott. Men också mer nischade verksamheter som buhurt (medeltida kampsport) och medeltida långbågsskytte.
Det är inte bara idrotten som ryms i huset. Replokaler för omkring 35 band, kulturskolans ateljé och verkstad, fritidsgård, möteslokaler, föreningsverksamhet och kommunens Fritidsbank är några av de andra verksamheterna som samsas om ytorna. I den stora arenan kan det dessutom arrangeras allt från mässor och konferenser till konserter och teaterföreställningar. Det är just blandningen som är en av Sågens stora styrkor. Genom att samla olika åldersgrupper, intressen och typer av verksamheter skapas en plats där människor möts även när de inte deltar i samma aktivitet.
.jpg)
Arkitekturen har också en viktig roll. När huset byggdes om fick föreningarna vara med och beskriva vilka behov de hade. Resultatet blev inte en rad identiska lokaler, utan rum med olika storlek, höjd och utformning beroende på verksamheten. Samtidigt har man medvetet skapat insyn mellan lokalerna. Många av träningsrummen har fönster ut mot korridorerna, vilket gör att aktiviteterna blir synliga för den som passerar. Ett barn på väg till gymnastiken kan få syn på en kampsportsträning, eller någon som väntar på sin aktivitet kan upptäcka en annan verksamhet. Tanken är enkel: det som syns kan också väcka nyfikenhet. Flera av kampsportslokalerna har dessutom pardörrar mellan sig, vilket gör att ytorna kan öppnas upp vid tävlingar och större arrangemang. Det är ett konkret exempel på hur flexibilitet kan byggas in i en anläggning utan att alla lokaler behöver vara utformade på samma sätt.
Det finns också en tydlig tanke kring husets visuella identitet. Färgglada skyltar och ett gemensamt manifest med regler och värderingar återkommer i byggnaden. Konst och utsmyckning berättar samtidigt om Klippans historia och kultur. Den industriella karaktären från den gamla fabriken finns fortfarande kvar på vissa håll, samtidigt som stora delar av huset har renoverats och moderniserats. Förutsättningarna för föreningarna är också speciella. Kommunen har en egen förvaltning för Sågen och en liten organisation på sex personer. Föreningarna hyr sina lokaler till en starkt subventionerad kostnad och ansvarar själva för städningen. Med egna taggar och tillgång till sina lokaler kan föreningarna också styra sin verksamhet relativt självständigt. Den nära dialogen mellan kommunen och föreningslivet lyfts fram som en av de viktigaste framgångsfaktorerna. Genom föreningslotsverksamheten finns en kontinuerlig kontakt där kommunen kan fånga upp behov och hjälpa föreningarna att utvecklas. Det märks också i resultatet: enligt kommunen har samtliga föreningar vuxit sedan de flyttade in på Sågen.
.jpg)
Samverkan stannar dock inte innanför Sågens väggar. Precis utanför huset ligger en aktivitetsyta som binder samman Sågen med den intilliggande gymnasieskolan. Här finns bland annat skatepark, boulebana, pumptrack, fotbolls- och gymnastikytor, beachvolleyboll och beachhandboll, parkour, graffitivägg och lekytor. Tanken från början var att kontakten mellan inne och ute skulle kännas naturlig, och enligt kommunen har det fungerat väl. Under årets varmare månader kan verksamheter enkelt flytta ut och använda aktivitetsytorna som en förlängning av huset. På så sätt skapas inte två separata platser, utan en sammanhängande miljö för aktivitet, rörelse och möten.
Satsningen har samtidigt inneburit en del lärdomar längs vägen. Ventilationen har inte alltid fungerat optimalt, omklädningsrummen är få och huvudentrén behöver bli tydligare. En Street Zone som från början var tänkt som en fri aktivitetsyta skapade mer kaos än aktivitet och har därför gått mot mer organiserad verksamhet. Även en tillfällig plastisbana visade sig svår att kombinera med andra verksamheter på grund av damm från boulebanorna. De erfarenheterna visar att samnyttjande inte automatiskt fungerar bara för att flera verksamheter placeras i samma byggnad. Det kräver planering av allt från ventilation och akustik till entréer, förråd och gemensamma ytor. Även små detaljer kan få stor betydelse för hur väl verksamheterna fungerar tillsammans.
.jpg)
Samtidigt är Sågen ett tydligt exempel på potentialen i att tänka bortom traditionella idrottsanläggningar. En gammal industribyggnad har kunnat omvandlas till en plats där idrott, kultur och fritid kompletterar varandra och där lokalerna används av många olika grupper. Sågen visar att samnyttjande inte behöver innebära att alla idrotter måste dela samma hall. Tvärtom kan styrkan ligga i att kombinera specialanpassade lokaler med gemensamma funktioner och mötesplatser. Genom att låta verksamheter synas för varandra och skapa naturliga möten mellan människor kan en anläggning dessutom bli mer än summan av sina delar. Sågen har gått från att vara en plats där saker tillverkades till en plats där människor möts, tränar, skapar och utvecklas. Och kanske är det just där en av de viktigaste lärdomarna finns: framtidens idrottsmiljöer behöver inte alltid byggas från grunden. Ibland finns den största potentialen redan i byggnaderna omkring oss.
