Uppsala kommun vill få mer plats för idrotten
Samtal med Uppsala kommun
Hur kan kommuner få ut mer av sina idrottsanläggningar, utan att alltid bygga nytt? Det var en av frågorna när Center P samtalade med Amadeus, strateg på Kultur-, idrotts- och fritidsförvaltningen, Erik Löhmann från fastighetsavdelningen samt Johan och Stefan, avdelningschefer på Uppsala Arenor och Fastigheter. I Uppsala har nyproduktion länge stått högt på agendan, inte minst eftersom nya skolor ofta innebär behov av fullstora idrottshallar. Men nu ökar också fokus på hur befintliga lokaler kan ställas om och användas på nya sätt.
Uppsala har under de senaste åren haft ett stort fokus på nyproduktion av idrottsanläggningar, inte minst i samband med byggandet av nya skolor där fullstora idrottshallar ingår. Men i takt med att behovet av nya lokaler växer har även frågan om hur befintliga byggnader kan användas på nya sätt blivit allt viktigare. En del av omställningen drivs av kommunens klimatambitioner. Genom Uppsala klimatprotokoll, ett samverkansforum mellan kommunen och näringslivet med gemensamma mål för klimat och utsläpp, riktas större uppmärksamhet mot hållbarheten i byggandet. Att återanvända och anpassa befintliga lokaler kan bli ett alternativ till att bygga nytt. Bland idéerna finns att omvandla gamla padelhallar till exempelvis skatehallar eller gymnastiklokaler, och att se över hur andra typer av kommunala lokaler kan få nya användningsområden.
En viktig del av Uppsalas arbete är organisationen kring lokalförsörjning. Kommunen har en gemensam kultur-, idrotts- och fritidsförvaltning, men separata politiska nämnder för kultur respektive idrott och fritid. Enligt kommunens representanter är det en styrka, eftersom idrottsfrågorna får ett eget politiskt utrymme. Arbetet med anläggningsutveckling involverar flera delar av organisationen. Kultur-, idrotts- och fritidsförvaltningen arbetar med lokalförsörjningsplaner och tidiga behovsanalyser, medan fastighetsavdelningen ansvarar för att verkställa nämndernas beslut. Uppsala Arenor och Fastigheter äger och driver i sin tur flera av kommunens anläggningar, som föreningar kan hyra till subventionerade avgifter. Även privata aktörer ingår delvis i systemet, genom att kommunen exempelvis köper tider i deras anläggningar. Denna uppdelning innebär att flera aktörer behöver samverka för att en idé ska bli en fungerande anläggning. Därför betonas vikten av att behov och förutsättningar tydliggörs redan innan ett projekt går in i projekteringsfasen.
En central del i det arbetet är att skilja mellan ”need to have vs nice to have”, innan projektering. Om projektets ramar är otydliga från början, eller om nya önskemål tillkommer sent i processen, finns risk för både kostnadsökningar och att projektet förändras från sitt ursprungliga syfte. En tydlig ekonomisk ram, politisk förankring och en projektledare som förstår uppdraget lyfts därför fram som viktiga förutsättningar. Samtidigt är det avgörande att involvera dem som faktiskt ska använda anläggningen. Föreningar och skolor behöver inte bara få möjlighet att lämna synpunkter i ett tidigt skede, utan också vara delaktiga under projektets gång. Det kan bidra till att skapa lokaler som fungerar i praktiken och minska risken för att viktiga behov förbises.
Precis som i många andra kommuner är efterfrågan på idrottshallar i Uppsala som störst under vardagskvällar mellan klockan 17 och 22, samt under helger. Den stora utmaningen är i stället att hitta verksamheter som kan nyttja anläggningarna när föreningsidrotten har uppehåll eller när efterfrågan är lägre. Sommaren är en särskilt svår period, då många föreningar gör uppehåll i sin verksamhet. Även säsongsbundna idrotter, som ishockey, kan innebära att anläggningar står oanvända under delar av året. Att öka beläggningen i kommunala anläggningar och skapa bättre förutsättningar för samnyttjande är därför ett politiskt fokusmål. Men att hitta verksamheter som kompletterar varandra är inte alltid enkelt. Det handlar inte bara om att det finns lediga tider, utan också om att olika idrotter har skilda krav på lokalernas utformning, utrustning, förvaring och drift. En hall som fungerar för skolans undervisning behöver exempelvis kunna ställas om för föreningslivets aktiviteter, vilket kan skapa frågor om städning, ansvar och hantering av utrustning.
En återkommande fråga under samtalet är hur framtidens idrottsanläggningar kan utformas för att möta fler behov. Många idrottshallar och ishallar har i grunden sett likadana ut under lång tid, samtidigt som befolkningens behov och demografiska förutsättningar förändras. Uppsala lyfter fram att kommuner behöver våga pröva nya koncept och se bortom de traditionella lösningarna. Det kan handla om att kombinera flera målgrupper och funktioner i samma byggnad, eller att skapa miljöer där idrott, fritid och andra verksamheter kan komplettera varandra.
Även specialanläggningar innebär särskilda utmaningar. När en kommun ska planera för en idrott som den saknar tidigare erfarenhet av, exempelvis en skyttehall, kan det vara svårt att veta vilka krav som behöver ställas. Då blir dialogen med berörda föreningar och andra sakkunniga särskilt viktig för att säkerställa att anläggningen utformas utifrån verksamhetens faktiska behov. Samtidigt behöver framtidens planering ta hänsyn till att befolkningen förändras. En åldrande befolkning och ett minskat antal barnafödande kan påverka både vilka verksamheter som efterfrågas och hur kommunens resurser bör fördelas. Det ställer krav på långsiktig planering och en beredskap att ompröva hur befintliga anläggningar kan användas.
En viktig erfarenhet från Uppsala är att samverkan behöver genomsyra hela processen – från den första behovsanalysen till färdig anläggning och löpande drift. Det gäller både kommunens olika förvaltningar, fastighetsorganisationen, politiken och de föreningar och skolor som ska använda lokalerna. För Center P visar samtalet med Uppsala kommun och Uppsala Arenor och Fastigheter hur anläggningsutveckling handlar om mer än att bygga nya lokaler. Det handlar också om att förstå behoven, använda befintliga resurser och skapa förutsättningar för att fler verksamheter ska kunna dela på samma ytor. När både befolkningens behov och kommunernas ekonomiska och klimatmässiga förutsättningar förändras blir flexibilitet en allt viktigare del av planeringen. Genom tidig behovsanalys, bred samverkan och nya sätt att se på befintliga byggnader kan kommuner skapa anläggningar som är bättre anpassade för både dagens och framtidens användare.
