Skurup Sparbanksarena
Samverkan, planering och framtidens idrottsanläggningar
Hur säkerställer man att rätt kompetenser finns med när nya idrottsanläggningar planeras? Och hur kan kommuner samarbeta för att få ut mer av sina befintliga anläggningar? Det var några av de frågor vi tog med oss till Skurup, där vi fick möjlighet att diskutera allt från hallplanering och föreningssamverkan till framtida investeringar i idrottsmiljöer.
Vad som en gång var två separata idrottshallar har genom åren vuxit samman till en större anläggning som idag utgör navet för stora delar av Skurups inomhusidrott. Under vårt besök fick vi en inblick i hur kommunen arbetar med allt från hallbokningar och arrangemang till framtida investeringar och samverkan över kommungränserna.
Anläggningen består av de äldre delarna Macleanhallen och Skurupshallen, som för drygt tio år sedan byggdes samman med en ny arena. Resultatet blev en flexibel anläggning med flera idrottsytor och möjlighet att anpassa lokalerna efter olika verksamheters behov. Bland annat kan den största arenan delas av med en ridå. När det är större arrangemang likt bordtennis så öppnar de upp ridån så man kan länka samman två hallar tillsammans.
I dag samsas flera etablerade föreningar i anläggningen. Innebandy, handboll, judo och bordtennis är de största användarna. Men lokalerna används även för större arrangemang inom exempelvis kickboxning och skytte. Under året står anläggningen värd för såväl svenska mästerskap som återkommande cuper och turneringar, vilket ställer höga krav på samordning mellan föreningar, kommun och anläggningspersonal.
Just samordningen framstod som en av verksamhetens stora styrkor. Inför varje säsong samlar kommunen föreningarna för att diskutera bokningar, arrangemang och särskilda behov. På så sätt skapas en gemensam planering där verksamheterna kan anpassas efter varandra istället för att konkurrera om tider och ytor.
Samtidigt är beläggningen en ständig balansgång. Ambitionen är att hallarna ska vara aktiva från morgon till kväll. Dagtid används lokalerna av skola och olika seniorgrupper, medan föreningslivet tar över under eftermiddagar och kvällar. Trots detta finns fortfarande tider som är svåra att fylla, framför allt senare på kvällen. För att öka användandet av anläggningen hyr kommunen även ut lediga tider till kommersiella aktörer.
Under samtalet blev det tydligt att framtidens anläggningsutveckling handlar om mer än att bygga fler hallar. Minst lika viktigt är att skapa strukturer som gör att befintliga anläggningar används på bästa möjliga sätt. Ett exempel är de diskussioner som förs kring samarbete mellan kommuner. Om en verksamhet saknas i en kommun kan det i vissa fall vara mer effektivt att stötta en befintlig förening i grannkommunen än att bygga upp en helt ny organisation från grunden.
Skurup ser exempelvis möjligheter att välkomna verksamheter som idag finns i närliggande kommuner, samtidigt som man identifierar områden där det lokala utbudet kan stärkas genom regional samverkan. I dessa frågor lyfts även idrottsförbundens och RF-SISU:s roll fram som viktig för att skapa dialog och ge stöd i etableringsprocesser. Besöket gav också flera perspektiv på själva planeringsprocessen kring nya anläggningar. Från kommunens sida finns en önskan om att kultur- och fritidsverksamheten ska involveras tidigare när nya hallar planeras. Erfarenheten är att många viktiga frågor kring drift, funktionalitet och föreningslivets behov kan fångas upp bättre om de kommer in tidigt i processen.
För oss blev besöket ett tydligt exempel på hur framgångsrika anläggningar inte enbart handlar om byggnader och kvadratmeter. Minst lika avgörande är de processer som omger dem och samordningen mellan föreningar, dialogen mellan kommun och verksamheter, samt förmågan att se anläggningar som gemensamma resurser snarare än enskilda idrotters hemmaplaner. Skurup visar att när planering, samverkan och långsiktighet får ta plats kan samma anläggning skapa värde för betydligt fler än de som står på spelplanen.